.

Intervallveckan som jag startade efter sjukdomen började bättre än någonsin, med detta menar jag att tiden över 90 % blev betydligt mer än vad jag brukar orka med. Jag tror jag har att tacka sjukdomen för det, för jag blev ordentligt utvilad av att vara still nästan en vecka och det verkar inte som att en förkylning har så negativ inverkan på kroppen.

Det var väldigt skönt att få så bra kvitton av att kroppen klarar av att återhämta sig efter hårda pass och särskilt när jag körde dubbla pass. Jag höll mig dock i skinnet så gott det gick mellan passen för att just återhämta mig bra, t.ex. genom att slappa framför tv:n och äta bra.

Vilodagen dock kanske inte blev den bästa då jag tillbringande en heldag med Frida på delfinariet på Kolmårdens djurpark, så kroppen kanske inte fick sitt men själen fick i alla fall sitt. Att se de underbara djuren glida fram i vattnet, se dem hoppa och göra konster gav rikligt med energi för att fortsätta intervallperioden igen på måndagen. Tänk om man som löpare kunde ha ett lika ekonomiskt rörelsesätt när man springer som delfinerna har när de simmar, då skulle det gå fort..

Eftersom jag anmälde mig till Premiärloppet som går imorgon söndag i Stockholm valde jag att göra en lite kortare variant på intervallperioden då jag vill springa bra på detta löplopp. Jag valde därför att köra dubbla pass på måndagen, helt enligt plan, men istället för ett på tisdagen och två på onsdagen så körde jag dubbla pass även på tisdagen och avslutade perioden då. Det avslutade passet blev tillsammans med tom-carl på bana där jag körde 6*1000m+200m, vilan bestod av 30sek mellan 1000 och 200 och sen 2min i setvila. Ett riktigt härligt pass som jag rekommenderar.

Nu laddar jag alltså för fullt inför Premiärloppet där start och mål är vid universitet i Stockholm, där ska det löpas två varv på en 5km-slinga, så publikvänligt lopp vilket jag hoppas kommer att synas där. Så har du vägarna förbi kom dit och heja. Det kändes bra i kroppen idag på passet så jag hoppas att kunna göra en tid under 32minuter, skulle vara skönt att slå mitt personbästa på 31.52 från Midnattsloppet i somras.

Så nu har resan söderut börjat men först ett stopp i Stockholm och sen direkt efter loppet kommer jag bege mig direkt ut mot Arlanda för att flyga ännu mera söderut, närmare bestämt Schweiz för ett VM-förberedande läger med landslaget.

Jag blev allt för rastlös av förkylningen så i fredags kröp det i hela kroppen och jag var tvungen att ut och springa. Gjorde det och var väldigt skönt att komma ut igen efter så många dagars stillasittande. Jag blev inte sämre av löpningen utan snarare bättre så efter det körde jag på som planerat, dock lite lugnare tempo.

Så från och med i lördags har jag kört två pass per dag, startade med två ol-pass här i Falun. Gäller att få så många timmar som möjligt i EM-terräng och särskilt nu när det är barmark här. Första passet från i lördags kan ses här; http://www.flyingfred.com/kartor/show_map.php?user=Fredrik&map=29 Blev även ett  styrkepass efter sista OL-passet, så egentligen tre pass denna dag.

Under söndagen körde jag skate på lugnet, ganska mjukt i spåret mot slutet, men desto isigare i början. Jag åkte för första gången uppför mördarbacken och såhär efteråt förstår jag hur brant den är. Det avslutande passet blev ett intervallpass på cykelvägar runt om i Falun. Körde 12 stycken 3minutersintervaller och jag ska vara ärlig att säga att jag aldrig kört så många förut. Blev rejält sliten i muskulaturen, men tror jag kommer att genomföra det igen.
Måndagen var det dags för ännu ett skidpass och säsongens sista. Idag var det ännu mjukare i spåret och skidorna sögs verkligen fast ibland. Men det var kul att åka med världsstjärnor som Angerer och Filbrich från det Tyska längdlaget. Innan skidpasset var det ett härligt 2timmarspass i skogen med karta, härligt flyt även här. Tekniken börjar komma!

Igår var det sista dagen med träning innan återhämtning inför intervallperioden som startar på torsdag. Körde först sprintintervaller i Borlänge med DSA, kroppen kändes sjukt dålig under första två intervallerna men under den sista vaknade jag till och kunde trycka på bra mot slutet. Det var relativt löpbetonade intervaller så gällde att vara på hugget. Sista passet blev ett härligt OL pass på källvikskartan http://www.flyingfred.com/kartor/show_map.php?user=Fredrik&map=28 där jag återigen gjorde ett bra genomförande tekniskt. Kroppen kändes bättre och jag blev rejält taggad inför intervallperioden som kommer.

Nu inför imorgon ska jag börja kolla på en intervallbana i skog, vill att den ska ta ca 5min. Så nu väntar 10 underbara intervallpass, på hårt samt mjukt underlag. Är ni i Falutrakten och vill köra intervaller, tveka inte!

I två veckor har jag nu befunnit mig utanför Sveriges gränser, närmare bestämt i Portugal. Detta har varit den längsta period som jag varit på träningsläger och jag måste erkänna att jag längtade hem på slutet, till svensk mat och till min egen säng. Fick även några utslag som var lite överallt på kroppen och kliade sjukt mycket, speciellt på nattetid, dessa gjorde mig tokig.

Veckorna där nere var helt underbara, förutom terrängen så var vädret helt kanon. Med sol varje dag och egentligen shortsväder varje dag, jag dock har varit lite frusen.

Tävlingsdebuten som jag såg framemot innan jag åkte kunde jag egentligen varit utan, men det är ändå skönt att ha gjort den, så att fokus från det kan tas bort. Fokuset har annars varit att köra så många bra teknikpass som möjligt och såhär efter lägret kan jag säga att mitt syfte har uppfyllts. Det blev många pass i EM-relevant terräng men ändå en del pass med liknelser till VM, då man på vissa kartor orienterar väldigt mycket efter de gröna områdena.

Passen har bestått från lugna njutarpass till riktigt tävlingsspecifika och då tänker jag mest på one-man-relayträningen som vi hade tillsammans med Norge, se nedan del 2. Här var min taktik att utnyttja de andra löparna men ändå orienterar lugnt och offensivt.

Har även gjort tävlingspremiär och har redan hunnit med sex stycken + en stafett och det innan mars. Målet vår att köra på under samtliga tävlingar för att se hur tekniken sitter i tävlingsfart. Tyvärr var inte kroppen den bästa under den första tävlingen. Vi kom sent till hotellet dagen innan efter att ha haft en lång resdag och jag har nu förstått att kroppen vill ha någon dag av återhämtning efter en lång resdag, därför fick jag verkligen kämpa med tekniken. Efter den första tunga dagen var det sedan dags för två stycken medeldistanser dagarna efter varandra. Först fick jag en bra start tills jag började läsa på fel sträcka och tappade då ca 2min, kom in i det bra igen efter detta och sprang helt okej, men tyvärr gjorde jag en stor grej på tredje sista och tappade ytterligare 2min. Jag kände att tekniken fanns där men hittade den inte fullt ut tyvärr.

Medeldistans nummer två var jag väldigt laddad till, men tyvärr stämde inte tekniken alls denna dag och det blev väldigt mycket bommar och onödigt tidstapp.

Under långdistansens jaktstart dagen efter fick jag gå ut ca 30 minuter efter ledaren. Tyvärr kunde jag inte hålla ett högt tempo då jag hade svårt att få flyt i den svårframkomliga terrängen. Kändes som man sprang intervaller under tävlingen då efter ett snabbt parti fastnade man i ett snårigt taggparti. När jag har analyserat dessa lopp insåg jag att jag sprungit dåligt på riktningen och tappat kurs, vilket har gjort att bommarna har kommit. Vissa sträckor har gått bra men alldeles för många har gått krokigt.

Efter dessa tävlingsdagar var det sedan dags för träning någon dag uppe i bergen och sedan ner mot sanddynerna för mer träning och lite tävling kring helgen. Då jag efter utvärderingen av tävlingarna kommit fram till att jag måste bli bättre på riktningen så tränade jag en hel del på det och märkte ganska snabbt att jag blev bättre. Jag valde också att springa några pass utan kompass för att träna på riktningen genom att läsa av sakerna vid sidan om mig.

Efter några pass i sanddyneterrängen var det sedan dags för stafett-träning vilket senare visade sig vare tävling när man väl kom på plats. Mitt lag bestod av Anders på första, sen jag på andra och Filip skulle avsluta. Anders sprang bra och växlade som tvåa ca 45sekunder efter Lukas P. Sen var det min tur, sprang lite halvdåligt första halvan, sen några sträckor bra och sen kom bommen. Jag skulle ha en ås, men när jag läste kartan så fick jag det till en sänka. Där sprang jag runt och letade efter en sänka, till slut får jag syn på en kontroll på en ås. Springer dit och där är min kontroll. Besviken över missen jag gjort men springer riktigt bra sträckorna efter varvningen och växlar som tvåa drygt 3 minuter bakom. Efter det tar Filip över och för in oss som segrare då han passerat ledarlaget tidigt på banan.

Sedan kom en träningsdag innan det var dags för ny tävling. Då var det långdistans som var på schemat. Ca 19km bana in underbar tallhed. Sprang bra i stort sett hela banan förutom där vi hade ett bo, väl där blev jag allt för passiv och tappade tid trots att jag bara gjorde en kontrollmiss. Sen tog tyvärr krafterna slut efter ca 75 minuters löpning och fick kämpa för att hålla farten uppe de sista 20 minuterna.

Medeldistansen dagen efter gjorde jag ett mycket bra lopp förutom en kontroll, där jag tappade bort mig efter ca halva sträckan och gjorde ett stort misstag på två minuter. Så även här blev det ett besviket lopp där jag inte fick ut det jag ville prestera.

Efter detta lopp började ytterligare 4 dagars träning med dubbla pass, helt underbart om du frågar mig. Här fortsatte jag att träna på riktningen och på att vidga min blick för att på så sätt navigera rätt. Det var mycket kurvbilds orientering i relativt lågt tempo för att få in tekniken men även sprintpass och tävlingslika pass, som stafetten jag beskrev ovan.

Det jag tar med mig från Portugallägret är att jag hänger med i löpningen och tekniken när jag springa rätt, men jag har gjort alldeles för stora missar.

När jag väl kom hem var det snabbt iväg på nästa sak, då var det coaching längs vasaloppsspåret som gällde. Efter en härlig dag längs spåret fick jag tyvärr känning i halsen och den bröt senare ut när jag kom hem och fortfarande håller den i. Så nu jobbar jag på att bli frisk så fort som möjligt för att kunna utnyttja barmarken här uppe i dalarna inför EM så mycket som möjligt.