Dags för uppryckning.
Just i detta nu skulle jag befinna mig uppe i Siljansnäs på landslagssamling. Så blev det tyvärr inte då kroppen inte kändes hundraprocentig. Så istället för föreläsningar, träningar och OL-gala så blev det en helg med film, skidor (på tv), bakning och spelkväll.
Jag hoppas nu att förkylningen ger sig iväg på allvar så att jag kan komma igång igen med träningen, då jag tycker att jag inte har fått den starten som jag vill ha ännu. Dock är jag inte orolig ännu för att det är 5,5 resp 7,5 månader kvar tills EM och VM går av stapeln.
Nästa helg drar jag till Östersund för att se när svenskarna spöar norrmännen i skidskyttepremiären. Fram till jul kanske träning blir lite lidande då examen närmar sig. Men när 2012 börjar är jag färdig idrottslärare/tränare och orienteringen får styra mitt liv.
Längtar till utlandslägrena!!
Året 2011
Årets prestation;
Under de senaste åren så har jag tagit steg för steg mot toppen, men för att nå den absoluta världstoppen så krävs det att jag fortsätter ta steg de kommande år. De bitarna som jag valt att jobba med under 2012 är följande;
Det genomförande som jag är mest stolt över i år är Lång-SM utanför Alingsås. Ni som vet att jag blev 5:a kanske undrar hur jag kan vara nöjd med det. Men med tanke på mina förberedelser som var veckan innan så är jag grymt stolt.
På tisdagen innan så märker jag att jag fått ett konstigt märke runt mina tår och efter någon minut kommer jag på att jag haft en fästing där någon vecka innan. Jag springer direkt till vårdcentralen på lidingö och får reda på att det är borelia och får peincillin. Dagen efter när penicillinet börjar värka så får jag feber och börjar kräkas, och energin i kroppen som var på topp innan jag fick "domen" var helt slut och jag låg i soffan i stort sett hela onsdagen och orkade knappt sitta upp. Under torsdagen så började krafterna komma tillbaka, febern försvann och maten fick stanna kvar i kroppen. Efter att jag druckit ett flertal proviapaket så kunde jag till och med ut och jogga under eftermiddagen vilket gjorde att jag gick hoppet tillbaka om SM-guldet.
Fredagen fortsatte i rätt linje och jag fick ännu mera krafter tillbaka, men jag visste inte hur kroppen skulle reagera på detta som hänt när jag skulle trycka på för fullt två dagar i rad.
Under lördagen kändes det bättre men när jag fick kartan kände jag hur jag verkligen fick kämpa för att ta mig framåt, jag lyckades ändå bli trea så ett riktigt bra kvallopp blev det, men jag blev lite osäker med formen inför den tuffa finalen som väntade.
När det väl blev söndag och dags för finalen så kom självförtroendet verkligen tillbaka, jag kände att idag ska jag verkligen bevisa för mig själv att jag kan det här.
Trots en av de tuffaste banorna jag sprungit, lite småmisstag och en kropp som var nere för räkning under onsdagen så lyckades jag springa in på en femte plats. Men jag kan inte så här i efterhand tänka på hur det hade sett ut på finaldagen om jag inte hade fått sjukdomen under veckan. Men men, det kommer fler chanser!
Årests revansch
Efter två brutna lopp på Natt-SM blev jag osäker inför starten i år på Gotland. Men jag bestämde mig för att nu ska jag anta utmaningen och verkligen lyckas ta mig igenom i år. Jag gjorde ett riktigt bra lopp bitvis men ibland föll jag igenom lite. Jag kom i mål och hade tagit mig igenom hela banan och hade gjort det så pass bra att jag blev 12:a i det starka fältet. Detta gjorde att jag fick mersmak för natt och kommer inte att stänga dörren för den diciplinen.
Årets RYCK
Det var under den avslutade tävlingen på Euromeeting, där jag hade gjort en bra plan som jag följde från start till mål. Hade bestämt mig för att försöka jaga ikapp Topi som jag ut först och sen avvakta mot slutet för att skapa något, om det inte skulle gå för långsamt. Kom ikapp Topi efter ca 1/3 av banan och vi var då 3 st löpare som skulle göra upp om segern.
Jag låg och avvaktade och läste in vägvalet som var till näst sista kontrollen där det fanns två alternativ, antingen rakt på eller springa väg runt till vänster. Jag bestämde mig tidigt för att välja vänster runt på väg och satsa allt där. In mot tredje sista kontrollen så valde jag att lägga mig som trea och låta Topi välja först, han valde rakt på och jag stack vänster och öste allt. Jag visste inte sedan när jag kom mot målet att jag var först med hörde det när jag stämplade vid sista och vilket känsla!!
Årets Träningsrunda
Ganska enkelt val för min del och jag har lagt många träningspass där, särskillt under mina intervallveckor. Det är en skogslinga vid Bosön ca 200m från dörren, eller rättare sagt, det var en skogslinga och är mer än stig nu eftersom jag har sprungit där så många gånger nu. Bilden nedan är från slingan.
Slingan tar ca 1:50 att springa och favoritpasset blev att köra 5varv på raken * 2 eller 3.
Årests COACH
Utan tvekan är det Frida, som har stöttat mig grymt mycket hela året. Jag hade inte kommit så här långt utan henne.
Hennes uppdrag har bla bestått av
- Träningsplanering
- Tävlingscoaching
- Tidtagare
- Påhejare
Svårslagen kombination!!
Mål 2012
Under de senaste åren så har jag tagit steg för steg mot toppen, men för att nå den absoluta världstoppen så krävs det att jag fortsätter ta steg de kommande år. De bitarna som jag valt att jobba med under 2012 är följande;
Höja lägsta nivån - jag vill bli ännu stabilare i toppen på samtliga distanser och speciellt i sprint, där jag har många steg kvar till toppen.
Snabbare - Utveckla min snabbhet på hårt underlag, då kommande VM kommer att vara snabblöpta.
Explosivare - Detta för att få ett bredare fartregister och kunna klara av att ligga på en hög fart bitvis och ändå inte bli sliten av det, alltså kunna tempoväxla.
Bättre TEKNISKT - Framförallt vill jag bli säkrare i tekniska terrängtyper och få självförtroende att jag klarar av det!
Smålandskavlen
I helgen avgjordes smålandskavlen utanför Mariannelund i Småland. Eftersom vi var regerande mästare på denna stafett var vi extra sugna som lag på att återuppleva segerns sötma.
Vi åkte ned under lördagen, några passade även på att få en titt i skogen för att få en uppfattning av vad som väntade. Eftersom jag har bott i Eksjö i över 4 år kände jag mig ganska så säker på vad som krävdes. Väl på plats vid boendet började tävlingsinstinkten komma igång och det var ett härligt GO i laget.
Smålandskavlen är lite speciell eftersom det är två stycken nattsträckor och sen tre dagsträckor med omstart på morgonen efter. Detta gör att det är extra viktigt att ligga med bra efter natten för att kunna ha en möjlig chans på segern dagen efter. Det var det som vi lyckades extremt bra med förra året då vi tog ledningen redan på natten och sen sprang solo på dagen. Tyvärr lyckades inte våra nattlöpare (Carlsson, Scary) fullt ut idag vilket gjorde att vi låg en bit efter täten ut på dagen. Detta gjorde dock inte att vi blev avtaggade att köra på dagen utan tvärtom så såg vi möjligheten att plocka lag efter lag, vilket vi sedan gjorde.
Öystein kunde inte starta bättre, han sprang jämnt med täten och plockade massor med lag. Fille sprätte iväg så gruset yrde över grusplanen påväg mot startpunkten och fortsatte i samma stil. Men nu var det inte lika lätt att plocka lag utan han valde istället att plocka in tid på täten, härligt!!
När jag fick ge mig ut var det ett bra läge jag fick, gick ut som nummer 9:a ca 7min efter ledande Liljequist. Jag inledde bra med kontroll 1 och 2, sen påväg till 3:an kommer den bom som jag grämer mig över, en liten höjd på sluttningen som jag "bara" ska gå ner och plocka. Men som sagt det är inte "bara" att göra det, jag tyckte att jag var jätte noggrann när jag gick av stigen men jag fick inte kontrollen för det, istället springer jag runt och letar/försöker läsa in mig och innan jag hittat kontrollen har jag blivit omsprungen av Halden och tappat ca 1.45min. Efter denna bom kommer jag in i loppet bra och jag fajtas med Parma, Halden och Denseln länge längs banan. In mot kontroll 12 läser jag lite fel och gör dessvärre en 30sek bom vilket gör att Halden och Denseln glider ifrån. Jag och Parma trycker sedan hårt mot 13:e och får där syn på Denseln igen men Halden är borta. När ca 1km återstod så kommer även Pan-Kristianstad in i klungan, medans denseln försvinner på en längre gaffel. Jag låg och och försökte skapa en lucka mot de övriga lagen och tycker att jag börjar få det när den vanliga oturen för mig infaller på sista sträckan. Jag åker på en lång gaffel på tredje sista och parma och Pan bara springer vidare utan att vika av dit jag ska. Förbannad blev jag men fortsatte att hålla speeden uppe ifall de skulle ha lite längre på sluten, men tyvärr inte. Jag tappade ca 50sek på de två lagen och det är verkligen tråkigt att det avgörs på 3:e sista även om det jämnar ut sig i längden. Fick istället springa in på 9:e plats(som jag gick ut på) och då ca 7min efter Kalevan Rasti.
Vi gjorde en väldigt bra laginsats på dagen men tyvärr höll vi inte riktigt på natten...
Foto: Magnus Rajan
