Intervallveckan avslutades efter 8 pass, skulle vart 9 men fick tänka om eftersom jag inte återhämtat mig ordentligt. Jag tror det berodde på att jag under vilodagen i fredags sprang runt lite på stan för att inhandla julklappar och detta straffade sig sedan under söndagen. Kändes lite fel att avbryta efter "bara" 8 pass men jag känner mig grymt nöjd att jag klarade av de 7 första passen så pass bra, eftersom jag ändrade lite i upplägget mot förra årets intervallperioder.
Jag tror dock att upplägget med 2-1-2-VILA-2-1-2 kommer att funka alldeles utmärkt då detta var den första perioden sen innan Lång-SM i höstas. Nu ska jag bara få kontinuitetet på denna form så att kroppen lär sig att hantera resultatet på bästa sätt.
Det jag har lärt mig från året som varit med dessa perioder är att ta det lugnt mellan passen och speciellt på vilodagen och jag tror att förutsättningarna för det kommer att bli perfekta för det nästa år.
Igår var det avslutningsmiddag på skolan, med klassen och lärarna på GIH. Grymt trevlig tillställning och mycket god mat fick avnjutas.
Imorn är det avslutningscermoni i aulan och därefter drar jag och Frida med flyttlasten nordväst ut, närmare bestämt till Falun. Ska bli riktigt härligt med miljöombyte och riktigt kul att kunna träna med så många bra orienterare där uppe.
Därför har nu mycket tid och energi gått åt till packning och skolavslutning, vilket innebar 2 vilodagar efter intervallveckan. Bra med återhämtning, men samtidigt vill jag träna. Men jag vet att efter nyår finns det gott om tid och jag kommer kunna lägga precis så mycket jag vill på träning.
Foten
Förra veckan var jag och kollade upp min fot som jag fick problem med efter ZOO-sprinten i Borås. Jag ramlade då och jag trodde att jag fick ett slag över senorna på ovansidan av foten. Det kan så ha varit men efter besöket i Stockholm hos specialisten Åberg så fick jag bekräftat att jag hade fått en så kallad fotbollsvrist. Det hela beror på att jag har översträckt foten och åstadkommit en liten bristning i senan. Han rekommenderade mig att jag skulle hålla mig ifrån löpning där jag kommer i ytterlägena. Därför valde jag att köra alternativt må-to veckan som var och avsluta med 10milaläger i Finspång. Jag märkte förbättring i foten varje dag som jag höll mig ifrån löpningen, men jag var ändå lite orolig över lägret som kom.
10milaläger
Efter att ha pressat ca 10 timmar alternativträning under veckoinledningen begav jag mig, sugen på ol, iväg mot Borensberg för att spana in den terräng som väntar på 10mila nästa år. Efter att jag sprang Natt-SM där för några år sedan så hade jag inga goda tankar om terräng och dylikt(Jag gick hem). Men efter några pass i terrängen så gillar jag den mer och mer. Det är riktig racerterräng, det vill säga mycket riktningsorientering och läsa av detaljer i terrängen. Väldigt likt stockholmsterrängen dock inte riktigt lika kuperat.
Åter till foten då, under fredagspasset så trampade jag snett en gång då det gjorde riktigt ont och likaså under löprdagens första pass. Det andra passet på lördagen kunde jag däremot springa på bra under hela banan, tror det berodde på att jag tog det lite lugnare när det blev steningt och körde på i de blöta mossarna och på stigarna. Söndagens pass var heller inga problem, men efter ganska intensiv påfrestning avvaktar jag med mer skogslöpning ett tag framöver.
Intervallvecka
Idag var det dags för första passet på intervallvecka med fokus på att få så mycket tid i pulszon 5 (över 90% av max), detta för att höja mitt VO2max. Detta är det bästa sättet, enligt mig och en del forskare, att höja sitt tak, och även en metod som fungerar för mig vid formtoppning. Detta är inget jag strävar efter nu, men för att vänja kroppen vid högre påfrestning planerar jag in detta med jämna (ganska långa) melllanrum. Jag inriktar mig på långa intervaller då de är lättast för mig att samla ihop tiden där uppe. Eftersom när jag väl kommer upp så kan jag ligga på 90% relativt länge. Jag kommer denna gång att ändra lite i upplägget, då jag tänkar att köra lite hårdare än vad jag brukar. Nu kommer jag köra efter formeln; 2-1-2-VILODAG-1-2-1 (där varje siffra står för antal pass per dag). Efter en sådan här period kör jag 1-2 dagars VILA beorende på hur sliten jag är i kroppen och sen drar jag igång som vanligt igen.
Mitt mål är att kunna köra en intervallvecka var 6-7 vecka och där emellan bibehålla med 3-4 högintensiva pass per vecka, lite beroende på vad det är för typ av vecka.
Pulskurva från pass 1 dag 1, cykel 2*6min över 90%
Pulskurva från pass 2 dag 1, 9st 800m inomhus
Från och med i torsdags har jag befunnit mig uppe i Östersund tillsammans med Frida. Vi har bott hemma hos några kompisar och umgåtts med dem samtidigt som jag har laddat mina batterier inför den långa vintern som kommer. Det är guld värt att komma ifrån Stockholmsstressen och tänka på annat en stund istället för att bara träna, plugga, träna, plugga och träna.
Har dock inte varit någon lathelg från min sida då jag har hunnit med tre riktigt bra träningspass här uppe mellan all skidskyttetittning och julmarknadsbesök.
De tre passen bestod av intervallpass, distanspass och intervallpass. Första intervallpasset körde vi på en 250m lång slinga runt en gräsplan, så här passade jag på att köra lite halvlånga intervaller. Körde två varv gånger 13st, det blev 13st då jag vann en extra bonusintervall då jag blev så nöjd med den 12:e (som skulle varit den sista från början).
Igår lördag passade jag och Thomas på att springa ett distanspass på isiga stigar och vägar, ibland kände jag mig som bambi på hal is men både jag och Thomas klarade oss från att vurpa.
I morse ställde vi klockan för att hinna med ett intervallpass till innan vi skulle ge oss iväg för att titta på jaktstarterna för herr respektive dam. Det här passet bestämde jag mig för att köra 30st 60-30sek på en gräsplan inne på campusområdet. Ett perfekt pass då jag behöver träna på att springa i överfart och inte vänja mig vid de ”lägre” intensiteterna. Det blev en kamp mot huvudet, men bestämde mig för att fokusera på en intervall i taget. Efter att jag kört samtliga 30intervallerna var jag grymt lättad och kände hur nöjd jag var med passet.
Men det höga tempot slutade inte för att passet var avslutat, utan vi fortsatte i samma takt mot skidskyttestadion och väl på plats fick vi njuta av riktigt underhållande tävlingar. Jag blir grymt imponerad över deras prestationer då jag vet hur svårt det är att skjuta när man kommer in till skyttet på ca 80-90% av maxpulsen (jag gjorde premiär i orienteringsskytte under hösten). Efter att ha sett de bästa i världen pressa sig till max gör mig väldigt inspirerad av att ta steget till världstoppen och verkligen pressa kroppen tills det yttersta för att komma dit. Kan också erkänna att jag saknar vintern trots att jag frusit mer än på länge under helgen!
